Varför din organisation bör sluta publicera PDF:er på webben

En PDF som inte är korrekt taggad är helt oläsbar för en skärmläsare. Och de allra flesta PDF:er som publiceras på webben saknar korrekt taggning.

Vanliga tillgänglighetsproblem med PDF inkluderar saknad eller felaktig taggstruktur för rubriker, listor och tabeller; bilder utan alternativtext; felaktig läsordning som gör att skärmläsaren hoppar mellan kolumner och textblock; skannade dokument som enbart består av bilder av text; formulärfält utan koppling till etiketter; samt säkerhetsinställningar som blockerar hjälpmedel.

Att göra en PDF tillgänglig i efterhand kräver specialistkunskap i Adobe Acrobat Pro, manuell taggning, kontroll av läsordning och testning med skärmläsare. Processen är tidskrävande, dyr och varje gång dokumentet uppdateras riskerar hela anpassningen att gå förlorad.

Statistik beskriver problemets omfattning. Men det är människors faktiska upplevelser som visar vad otillgängliga PDF:er innebär i praktiken.

• "When I open most PDFs for work, my screen reader just says 'blank document' or reads everything in a completely illogical order. It's like trying to read a book where all the pages have been shuffled randomly."

  Monica, skärmläsaranvändare - accessibility-test.org

• "PDF is just not accessible to people who use screen readers. Accessible PDF is an oxymoron."

  George Kerscher, ordförande för Open E-Book Forum - American Foundation for the Blind

• "The majority of scientific papers are distributed in PDF, which poses challenges for accessibility, especially for blind and low vision readers. We assessed the accessibility of 11,397 PDFs published 2010–2019 across various fields of study, finding that only 2.4% satisfy all of our defined accessibility criteria."

  Lucy Lu Wang et al., Cornell University - via Equidox

PDF:er designades för papper i A4-format. De var aldrig tänkta att läsas på en mobilskärm, surfplatta eller i ett webbläsarfönster.

Responsivitet

En PDF anpassar sig inte efter skärmstorlek. På en mobiltelefon innebär det att användaren måste zooma in och panorera fram och tillbaka för att läsa texten. Med över hälften av all webbtrafik från mobila enheter får majoriteten av dina besökare en undermålig läsupplevelse.

Navigation och kontext

En PDF saknar webbplatsens navigation, sökfunktion och kontext. Om en användare hamnar direkt i en PDF via en sökmotor finns inget sätt att enkelt hitta relaterad information eller navigera till andra delar av webbplatsen.

Anpassning

Användare med nedsatt syn vill ofta öka textstorlek, ändra kontrast eller använda anpassade typsnitt. I en webbläsare fungerar detta. I en PDF kan det leda till formateringsfel, eller vara helt blockerat om dokumentet är låst.

En vanlig invändning är att PDF är snabbt och enkelt. I verkligheten stämmer det sällan.

Skapande

Att producera en tillgänglig PDF kräver att originaldokumentet först görs tillgängligt, att konverteringen till PDF bevarar tillgänglighetsegenskaperna, och att det slutliga dokumentet kontrolleras och rättas manuellt i Adobe Acrobat Pro. Det krävs alltså kompetens i minst två verktyg samt kunskap om tillgänglighetsstandarder.

Uppdatering

Varje gång innehållet ändras - ett stycke, en tabell eller en bild - riskerar tillgänglighetsanpassningen att brytas. Hela processen med kontroll och korrigering måste ofta börja om. En HTML-sida kan uppdateras direkt i ett CMS, och tillgängligheten bevaras automatiskt om mallarna är korrekt byggda.

Versionshantering

PDF:er laddas ner, sparas lokalt och delas vidare. Det finns ingen garanti att mottagaren har den senaste versionen. En webbsida är alltid aktuell. Gamla PDF:er som cirkulerar i en organisation kan innehålla föråldrad eller direkt felaktig information.

Spårbarhet

Det är möjligt att mäta hur många som laddar ner en PDF, men inte hur den faktiskt används, delas eller läses. En HTML-sida ger detaljerad analys: scrolldjup, tid på sidan, vidarenavigering och mycket mer.

Sökmotorer prioriterar HTML-sidor. HTML erbjuder strukturerad data, metadata, intern länkning och responsiv design. Allt som sökmotorer värderar högt.

En PDF saknar dessa möjligheter. Den indexeras som en enda klump text utan den strukturella kontext som en webbsida ger. Resultatet: lägre synlighet i sökresultat och färre besökare till din webbplats.

Om ditt mål är att informationen ska nå så många som möjligt är HTML det överlägsna valet.

Stora PDF:er kräver mer lagringsutrymme, mer bandbredd vid nedladdning och mer energi vid överföring jämfört med en motsvarande HTML-sida.

Brittiska Government Communication Service har visat att när samma information presenteras i HTML respektive PDF var HTML-varianten avsevärt mindre och genererade mindre koldioxidutsläpp per visning.

Det är inte det tyngsta argumentet men i en tid när organisationer mäter sitt klimatavtryck räknas varje effektivisering.

Sverige har flera regelverk som ställer krav på digital tillgänglighet:

DOS-lagen

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service kräver att offentliga aktörers webbplatser, appar och PDF:er ska vara tillgängliga. Dokument publicerade från och med den 23 september 2018 omfattas. Tillsyn utövas av DIGG (Myndigheten för digital förvaltning).

LPTT / Tillgänglighetslagen

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (LPTT) trädde i kraft den 28 juni 2025 och gäller även privata aktörer som erbjuder produkter och tjänster till konsumenter, exempelvis e-handel, bank- och försäkringstjänster samt transporttjänster.

EN 301 549

Den europeiska standarden som båda lagarna relaterar till. Den refererar i sin tur till WCAG: kapitel 9 för webbinnehåll och kapitel 10 för dokument. Den senaste versionen av standarden pekar mot WCAG 2.2.

I praktiken innebär detta att en PDF som publiceras på din webbplats ska uppfylla samma tillgänglighetskrav som webbsidan själv. Och som framgår ovan är det väsentligt svårare att uppnå för en PDF än för en HTML-sida.

Ja. Men det betyder inte att det är rätt val.

Det stämmer att PDF-formatet stöder tillgänglighet genom taggning via PDF/UA-standarden. Det stämmer att det finns verktyg för att skapa och kontrollera tillgängliga PDF:er.

Men i praktiken:

• Kräver det specialistkompetens som de flesta organisationer saknar.
• Tar det avsevärt mer tid och pengar än att publicera i HTML.
• Går tillgänglighetsanpassningen sönder vid varje uppdatering av innehållet.
• Öppnas PDF:er ofta i webbläsarens inbyggda visningsprogram, som kan ignorera taggstrukturen, vilket gör hela anpassningsarbetet verkningslöst.
• Kan automatiska verktyg bara upptäcka en begränsad andel av tillgänglighetsproblem. Uppskattningar varierar, men sällan mer än hälften. Resten kräver manuell granskning.

Att PDF:er kan göras tillgängliga är inte ett argument för att fortsätta publicera information i formatet. Det är ett argument för att reservera formatet till de få situationer där det verkligen behövs och använda HTML för allt annat.

Den tydligaste rekommendationen från myndigheter och experter är: HTML ska vara standardformatet för information som publiceras på webben.

1. Stoppa tillflödet. Inför riktlinjer som säger att nytt innehåll publiceras som webbsidor, inte som PDF:er. Det är lättare att förhindra nya PDF:er än att åtgärda befintliga.
2. Konvertera befintliga PDF:er. Prioritera de mest besökta dokumenten. Rapporter, policyer, prislistor och informationsblad kan nästan alltid publiceras som HTML-sidor.
3. Behåll PDF enbart för specifika användningsfall. Det finns situationer där PDF fortfarande är rimligt: dokument som ska skrivas ut och signeras, dokument som kräver exakt layoutbevarande, arkivdokument i originalformat, eller offline-material för områden med begränsad internetåtkomst.
4. Erbjud alltid ett HTML-alternativ. Om du måste publicera en PDF, se till att samma information också finns som en tillgänglig webbsida och att PDF:en uppfyller tillgänglighetskraven i EN 301 549.

Sverige och EU

DIGG rekommenderar att publicera dokument i HTML. European Accessibility Act (EAA), som implementerats i Sverige genom LPTT, ställer krav via EN 301 549 som gäller både webb och dokument.

Storbritannien

Government Digital Service (GDS) publicerade redan 2018 ett uppmärksammat blogginlägg som argumenterade för HTML framför PDF. Sedan dess har det brittiska regelverket skärpts: GOV.UK:s vägledning från 2020 slår fast att om du publicerar ett dokument som inte uppfyller tillgänglighetskraven kan du bryta mot lagen.

USA

Digital.gov rekommenderar att federala myndigheter ska minska, ta bort och åtgärda PDF:er, med HTML som standardformat. OMB Memo M-23-22 uppmanar till en digital-first-strategi.

Trenden är tydlig. Framtiden för webben är HTML, inte PDF.